Jobbets utförsäljningar av böcker har, lite sent i livet, gett ett enormt inflöde av så kallad underhållningslitteratur i min del av bokhyllan.
Precis som den där chipspåsen som lockar mig under helgerna är dessa böcker mig alldeles oemotståndliga. Har det visat sig.
Är det mitt sanna jag som kommit upp till ytan? Som avslöjats av mitt val där framför utförsäljningsbordet? Som gjort att det är en hel del fluff som klickats hem även under bokrean, där böckerna trots allt kostar lite mer än 20 kronor styck.
Eller är det vid den här tidpunkten i livet jag insett att tillvaron emellanåt är besvärlig nog – och att jag kanske inte alltid måste fylla även min läsande fritid med allt det mest deppiga?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar